Category Archives: Roligt

Onlinekurser, hurra!

Under 2019 kommer Ulvens att släppa olika former av onlinekurser! De släpps allteftersom materialet blir färdig. Första kursen förväntas komma ut i slutet av februari/början av mars. Kurserna du ser nedan är de som bestämt ska göras. Men saknar du en kurs, skicka gärna dina förslag! Det viktigaste är att du ska kunna hitta det du söker hos Ulvens!

  • Hundflocken – för dig med två eller fler hundar som du delar hushåll med. Hur skapar man en lugn hemmamiljö? Hur håller man sams mellan hundar som gärna hamnar i gruff med varandra? Hur tränar man flera hundar tillsammans? Detta och mer kommer du hitta i den här kursen!
  • Modig hund – hur gör jag för att hjälpa en rädd hund? I det här paketet får du övningar och information som hjälper dig förstå din rädda hund, och ger verktyg så ni kan hjälpas åt att bli modiga!
  • Lös och lyhörd – kursen som hjälper dig träna in en ordentlig inkallning men också för att få en hund som fokuserar på dig, lös eller kopplad!

Ulvens 2019

Nu börjar det komma in många frågor om nästa års kursutbud och annat spännande, så därför tänkte jag skriva lite om vad som händer 2019!

Mitt mål som hundtränare har alltid varit att försöka bryta ner kunskap om hunden till så enkla beståndsdelar som möjligt, så att du som hundägare, oavsett tidigare erfarenhet och målsättningar ska kunna förstå, och använda dig av de verktyg jag ger dig. Under senaste åren har jag arbetat hårt för att vidareutbilda mig i förståelsen av hunden samt djurträning som baseras på human vetenskap. Jag vill helt enkelt att du ska veta att du får uppdaterad, beprövade och etiskt rätta verktyg för att fördjupa bandet och öka förståelse för din hund när du kommer till mig.

 

Den största utmaningen är alltid att hitta det lättsamma, det lekfulla och det kravlösa i hundträningen, så att du som hundägare ska kunna vända dig till mig och förstå vad jag menar, och med lätthet lägga in det i din vardag med hunden. Därför har jag under 2019 sökt och prövat många olika vägar, för att slutligen landa i en vidareutbildning som koncepttränare. Denna utbildning kommer vara avklarad i början på 2019! Att vara koncepttränare innebär att arbeta med hundens grundläggande egenskaper för att öka välmåendet hos hunden och minska stress som leder till olika, vad vi kallar ”problembeteenden”. I konceptträningen bygger allt på att hjälpa hunden att vara lugn, må bra och ha ett starkt band byggt på tillit och ömsesidig respekt med sin människa. Istället för att fokusera på enskilda små beteenden arbetar man istället med grundläggande drag hos hunden som gör att vissa beteenden tar över. På så vis blir du som hundägare hjälpt med många olika beteenden samtidigt, och får en bättre förståelse för din hund på köpet!

Den här utbildningen kommer leda till att jag specialiserar mig ytterligare, och förändrar kursutbudet en del för att öka tillgängligheten för många olika slags hundägare. Konceptträning kommer vara lika användbart för nybörjaren som den erfarna tävlingsräven! Det gynnar alla slags hundar och kommer med verktyg som alla slags hundägare lätt förstår och kan använda sig av.

Mitt mål med 2019 kommer alltså bli att göra hundkunskap och träningsverktyg ännu mer lättillgängligt i både kursverksamhet, rådgivningar och på föreläsningar. Jag ser fram emot vad som komma skall, och hoppas att du är med mig på den nya resan!

Från och med 21 december, fram till 27 januari kommer kurserna ta vinterpaus. I början av februari kommer kurserna dra igång igen, då med nytt kursutbud och en förändrad kursplan för äldre kurser, samt med onlinekurser, nya rådgivningspaket och andra spännande överraskningar! Under kursuppehållet kommer jag fortfarande att ta emot rådgivningar för häst och hund! 

 


Amira, den arga haren del 7

Idag ska skriver jag om olika verktyg vi har för att göra Amira mer trygg i sig själv, få henne att våga mer, ta för sig av livet på ett positivt sätt! Förhoppningsvis kan du hitta mängder av tips som du kan erbjuda hunden/hundarna du delar ditt liv med! 

Liten på jorden

Amira är en liten hund med mycket kraft i kroppen. Tyvärr inte ett lika kraftfullt självförtroende. Nej, hon ser nog sig själv som väldigt liten på denna jord, något jag fullt ut förstår. Hon är liten, i en människas värld där allt är anpassat efter oss som står upprätt på två ben. Vi människor vet vad allt är, varför det är och det finns mycket i det som är fullständigt främmande för en liten hund.

Hon är rädd för saker som händer ovanför hennes huvud. Att skramla med nyckelknippan över henne, att något far över hennes huvud, att man stöter till något på en yta ovanför eller intill henne blir hon rädd. Hon tycker inte om golvet när det blir minsta lilla trångt, och hennes bästa plats i värld är på en möbel, gärna lite högt och på mjukt underlag. Det ska vara mysigt att ligga där, och hon ska kunna ha uppsikt över det mesta.

 

Är det konstigt är det farligt 

Hon har också inställningen att allt som är konstigt, alltså nytt och för henne främmande, så är det farligt. Nya ljud är farliga, tills motsatsen är bevisad. Människor som inte ser ut som människor enligt henne ska göra, eller rör sig underligt, saker som plötsligt dyker upp, hastiga rörelser, saker som låter eller rör sig när de inte ska, allt sådant är farligt i Amiras värld. Hon hanterar det genom att fly eller bli olika grader av arg.

 

Världen är en lekplats!

Det första jag började arbeta på med Amira var hennes ursäktande inställning till nya miljöer. När vi var i en stadsdel hon inte varit i, en skog hon inte sett eller att hem hon inte besökt tidigare blev hon låg, nervöst och spattig. Det var hemskt att se att hon hoppade högt så snart en bildörr stängdes, eller att hon inte vågade gå upp på en trottoarkant som var hög och lite smal. Vår första sommar tillsammans spenderade vi mycket på resande fot. Det var resor som hade planerats innan hon var planerad att komma till mig, och jag bestämde mig för att hon kunde få följa med. Den första resan vid tog var en lång resa på tio dagar genom Sverige tillsammans med min bästa vän. Amira som var höjdrädd, fick följa med oss på första stoppet på resan; Skuleberget. Det var fint väder och vi ville upp till toppen! Amira följde med. De första trapporna turades vi om att bära henne i, vi lyfte henne mellan oss och stöttade henne när hon vågade själv. Då vi kommit upp på toppen hade Amira vuxit flera decimeter i självförtroende! Hon hade klarat hela den branta vägen upp, och vägen ner gick betydligt smidigare. Hon vågade ta många trappor och klippavsatser på egen hand, och de hon inte kunde ta var hon trygg med att vi bar henne nerför.

Resten av den resan fortsatte i ungefär samma stuk. Vi sprang mycket på olika leder, flera mil gjorde vi ifrån oss den veckan. Vi besökte städer, skogar, berg, klättrade, kröp och sprang. Amira var med oss varje litet steg. Världen blev den sommaren en lekplats för Amira

Därefter insåg jag att det här var något vi skulle fortsätta med. Vi började träna parkour, något som helt trollade bort Amira osäkerhet för höjder, underliga platser och stadsmiljöer. Idag går svansen som en liten propeller när vi ber henne balansera på något och hon har utvecklat en balans och kroppskontroll som inte är av denna värld! Hon är stolt, glad och har roligt när vi parkourtränar.

I den här träningen följer vi dessa enkla regler:

  • Hon blir aldrig tvingad till något hon inte vill. Vi har alltid gjort allt på frivillig basis, och hon lockats till något har det inte funnits några krav. Hon har alltid haft oss människor nära, som involverar oss, stöttar och heja på när hon vågar något nytt!
  • Vi tränar det i långsamt tempo, fokuserar på kroppskontroll, följsamhet och fokus på uppgiften framför oss.
  • Innan jag började träna parkour ordentligt gjorde jag henne bekväm i hennes sele, och bekväm med att jag kunde få hålla fast henne i selen, lyfta henne upp och ner från saker, så att det inte skulle kännas obehagligt när jag hjälpte henne i träningen.

Låter det, är det roligt! 

Hon är ljudkänslig på lite olika vis. Framförallt handlar det om skrammel av olika slag (tack och lov är hon inte skotträdd). För att jobba med detta har vi olika leksaker som skramlar och låter! Bland annat har hon en godisboll som skramlar ordentligt när den rullar iväg på golvet. I början var hon rädd och försiktig kring den, men idag rullar hon iväg den där som om hon aldrig varit rädd för den. Hon har också pussel och andra aktiveringsleksaker som kräver att man knuffar eller krafsar på dem, och de låter på olika vis. Hon är alltid skeptisk när jag tar fram en ny leksak, men med stöttning, beröm och belöningar för att hon vågar använda tassar, vågar putta och skjuta på saker kommer hon ofta över det rätt snart!

Vi jobbar lite med ljudlådor. Superlätt att göra hemma och väldigt roligt! Ta en låda (i kartong eller plast), lägg ner saker som skramlar lite. Petflaskor är bra, hundleksaker i plast och annat. Så länge hunden inte kan sticka eller skära sig på det. Lägg ner gott godis i lådan. Eller hundens mat! Låt hunden få böka i lådan och hitta godisar.

När vi tränar med ljud följer vi dessa regler:

  • Amira är alltid den som gör ljudet, aldrig vi människor. Vi puttar inte på saker, vi rör inte i saker så det låter. Vi är bara med och stöttar henne!
  • Börja alltid på lägsta möjliga nivå med lägsta möjliga ljud i början. Med Amira är det viktigt att hon inte blir väldigt skrämd i början för då slutar hon testa mer sedan. Vi börjar på låg nivå och arbetar oss uppåt!
  • Hon får avsluta när hon vill. Vill hon gå från ljudlådan eller leksaken, då får hon göra det. Oftast är det då hon behöver ta en paus för att det krävde så mycket energi att våga göra alla dessa ljud.
  • Vi gör det aldrig på en dag när hon redan är lite stressad, utan börjar först när hon är lugn, avslappnad och redo att bli aktiverad.

 

Riv och slit!

Trots Amiras intensiva motor och trots hennes förmåga att använda tänderna som lösning på saker och ting är hon väldigt försiktig när det kommer till att tugga på saker, riva och slita. Därför har vi jobbat en del med kartonger som hon fritt får riva och slita i hur mycket hon vill!

Vi gömmer godis och mat i kartonger som hon får öppna på olika vis för att få fram godiset. I början använde vi små supertunna kartongen, som kartongen för våra tepåsar eller något liknande. Locket stängdes men är enkelt att riva upp och det fanns riktigt god belöning i kartongen. När hon vågade ta sig an dem flyttade vi oss till svårare kartonger som var hårdare och som vi stängt mer ordentligt. Det här har gjort att hon tar för sig lite mer, vågar ta i, vågar riva och slita. Det syns hur roligt hon tycker det är när hon vågar!

Våra regler för kartongkaos:

  • Kartongen ska inte ha något vasst i sin, som häftklamrar eller liknande.
  • Vi är alltid hemma och med henne så ifall hon behöver hjälp kan vi hjälpa, ifall hon tänker äta upp kartongen kan vi avleda henne.

Uppmuntra bus! 

När jag hör hundägare oja sig över hundarnas olika busstreck brukar jag le och känna en glädje. Hundar som tryggt vågar ta för sig, vågar hitta på egna saker, vågar vara sina egna personer med egna behov är hundar som i regel har det bra. Visst, ibland kan busstreck handla om stress i någon form, men då en väldigt försiktig hund plötsligt vågar göra mer, eller har stunder i livet där de är trygga nog att pröva saker utanför sina egna ramar, då blir jag riktigt glad!

Vi har en inställning till hundar där vi anser att allt ska kvävas i sin linda. Hunden ska vara undergiven, veta sin plats, inte leva ut så mycket för det blir jobbigt då. Och hunden som hoppar i hallen, hunden som letar fram tidningsåtervinningen och strimlar den, hunden som tar ett segervarv på lydnadsplanen är hundar som anses ”olydiga” i många ögon. För mig är det inte en olydig hund, det är en hund som vågar. Varje gång Amira gör något litet busigt här hemma, vågar utforska ett rum helt på egen hand, stjäl något och har det i sängen, är gånger då mitt hjärta känns lättare. Det betyder att hon vågade ta sig utanför sin trygga zon för att göra något nytt och spännande. Det är en dag hon är mindre rädd! Hon får alla slags beröm och belöningar när hon vågar ta för sig, har en positiv inställning till saker, vågar pröva på egen hand.

Amira har kommit långt sen första dagen hon dök upp i mitt liv. Hon vågar långt mycket mer än tidigare, har en mer positiv inställning till livet än hon haft, och med varje liten ny framgång för henne, växer hon ytterligare en millimeter i självförtroende!

Det finns massor av sätt att skapa utmaningar för sin hund som blir roliga! Huvudsaken är att det alltid är frivilligt, alltid roligt och alltid ger hunden en chans att få växa i slutänden! Vill du läsa del 8? Du hittar den Här! 

 

 


Träna med närvaro

Här kommer lite filosofiskt tänkande kring att träna med hund.

Att träna hund, vare sig det är för sport och tävling eller till vardags, handlar mycket om att vara närvarande här och nu. Att vara lyhörd för sin hund. Att försöka hitta en gemensam mittpunkt för oss där vi kan samspela. Att vara kärleksfull, tydlig och förstående. Att träna med hund, och vilka andra djur som helst, handlar om närvaro helt enkelt.

För mig är det nästan som terapi att få träna med mina hundar. Där kan jag släppa allt annat som har med vardagen att göra och bara koncentrera mig på det där livet jag ansvarar för, för att uppnå ett träningsmål eller bara få känna samspelet. Våra mål är aldrig viktigare än vägen dit. För vägen mot målen, vare sig det handlar om ett perfekt ställande i lydnadsträningen eller en fartfylld inkallning i vardagen, är det som faktiskt räknas för hunden. Hur lyhörd jag är för hundens signaler, hur jag vägleder och stöttar hunden framåt och vad jag lär mig utav den upplevelsen är vad som är viktigt. Att nå själva målet i sig är bara en riktigt bra belöning för oss i slutänden.

Här är några tips för att lägga upp sin vardagsträning tillsammans med hunden: 

  • Lägg undan telefonen. Lämna den hemma, eller sätt den på ljudlöst i träningsväskan. Låt inte den ta uppmärksamheten från din hund.
  • Ta första stunden av att bara leka och vara med din hund. Se på den, prata med den, engagera dig kravlöst i den. Tänk bara på det du och din hund gör tillsammans, försök lämna allt annat på hyllan en stund.
  • Jäkta inte träningen. Det finns inget som säger att träningen blir bättre om den går i superfart. Du blir snarare otydlig för din hund. Stanna upp, reflektera lite över varje moment innan du går vidare till nästa.
  • Se det hunden gör som information för dig. Och med den informationen kan du hitta det som fungerar för er i träningen och det du behöver förändra. Att bestraffa eller fya hunden i inlärningen skapar bara stress och otrygghet med dig som träningskompis. Låt hunden få känna sig trygg med dig och ha roligt istället!
  • Ta lekpauser eller myspauser! Superbra för att ge både dig själv och hunden en stund av relationsbyggande rast från tränandet.
  • Träna hellre korta stunder där hunden får all din uppmärksamhet och koncentration, än att du tränar långa stunder.
  • Avsluta gärna träning med en långsam promenad tillsammans, där hunden får nosa och strosa i sin takt och du kan ta en stund över att reflektera över det ni tränade. Vad kände du dig stolt över? Var det något som föll på plats? Är det något ni behöver jobba vidare på?

Om jag inte förstår hur hundens inlärning ser ut, vilka verktyg som är bra att använda och på vilket sätt blir det svårare för mig att veta vad jag ska göra och hur. Vissa människor har en känsla för det helt utan teoretiska kunskaper medan andra behöver studera och lära sig själv innan man kan gå vidare med att lära hunden något. I slutänden kan vi alla bli lika duktiga, om vi bara är lyhörda och närvarande.  Läs, gå kurs, diskutera och framförallt; var öppen för nya erfarenheter och kunskaper!

 

Jag fick under en utbildning för några år sedan lära mig detta som jag burit med mig: ”Att träna djur handlar mycket lite om att hantera ett djur och betydligt mer om att lära känna sig själv, kontrollera sitt agerande och att våga lära sig i samspelet. Träna med närvaro och medkännande.” 

 


Ulvens Hundläger 7-9 september

Äntligen blir det hundläger! Efter att ha fått flera förfrågningar blir detta nu verkligen och du kan vara med! 

Plats: Lyckebo Lägergård, Haddingen, ca 2 mil utanför Umeå

Tid: 7-9 september, lägret börjar vid 18.00 på fredagen och avrundas 15.00 på söndagen.

Öppet för alla hundar från 9 månader och uppåt!

Vi fördjupar relationen och förståelsen för hunden

Genom att testa på roliga aktiviteter, lära dig mer om hur hunden fungerar och kommunicerar, träna lugn och trygghet och umgås med andra hundägare och hundar fördjupar vi relationen och förståelsen för våra hundar! Du kommer få tre dagar fullspäckad med olika aktiviteter, utflykter, lugna stunder och hundprat i massor.

Du kommer bland annat få: 

  • Lära dig olika vägar till samarbete med hunden och hur du bygger förtroende hos din hund
  • Få tips på hur du berikar hundens vardag på olika vis
  • Djupdyka i hundens språk och känslor 
  • Lära dig olika övningar för att skapa bland annat kontakt, följsamhet, trygghet och fokus hos din hund
  • Utflykt i skogsmiljö 
  • Tips på hur du tränar hunden att vara lugn och avslappnad i olika situationer

Och mycket mer! Ett mer detaljerat schema kommer att läggas upp senare.

Tryggt och trevligt

Det är viktigt att alla hundar och ägare trivs och har roligt på lägret! Oavsett vilken hund du har, vilken erfarenhet ni har tillsammans är ni varmt välkomna. På lägret kommer vi:

  • Enbart arbeta med belöningsbaserad träning och hantering av hund
  • Gemensamt bidra till ett öppet och varmt klimat där alla har en plats oavsett bakgrund
  • Hjälpa varandra med tips och vägledning när det behövs

Det är inte tillåtet att under lägret: 

  • Använda verktyg och metoder där hunden bestraffas
  • Uppmana någon annan hundägare till att bestraffa oönskade beteenden
  • Låta hunden bära stryphalsband eller annan utrustning som verkar för att skapa obehag för hunden
  • Uppföra sig illa/otrevligt mot hundar och deltagare

Praktiskt

Lägret kommer hållas på Lyckebo lägergård, ca 2 mil utanför Umeå. En otroligt vacker plats med stora gräsytor för oss att träna på, en strand och Tavelsjön alldeles intill, skog med många stigar och vacker natur! Det finns många olika rum med alltifrån enkel- till flerbäddssängar. Om du kommer med din kompis kan ni alltså få tillgång till eget rum för er och hundarna! Kommer du själv och vill få sova enskilt med din hund, går det att ordna.

Mat kommer vi gemensamt att tillaga i olika matlag, köket är stort och välrustat. All mat kommer ingå i priset. Har du matallergier tar vi såklart hänsyn till det.

På gården finns också tillgång till bastu och grillplats utomhus.

Att delta på lägret kostar 2200kr/ekipage (en hund och en människa) samt 250kr/extra medföljande person. I priset ingår alltså lägret med alla aktiviteter, mat + boende. Vill du få dela upp avgiften på två betalningar går det att ordna.

Lägret är öppet för 12 ekipage (hund och människa), extra medföljande personer tillåts i mån av sängplats! Hunden behöver vara 9 månader eller äldre. Sista anmälningsdag är 19 augusti. 

Jag vill anmäla mig!

 


En skitig anekdot

Category : Hundägande , Roligt

Nu ska du få läsa en sällsamt skitig historia om en vacker varm förmiddag i maj, med doft av gran, fuktig mossa. Och bajs.

 

Jag skulle idag bege mig ut i skogen med hundflocken. Drottning Amira, Hormonsmonstret Varg, RäserZelda och Prinsen av Fluff: Ajani.

 

 

Prins Fluff lämnades av sin matte på morgonen då hon meddelade att han hade fått lite bajs som fastnat i pälsen. Lätt fixat, med lite papper och vatten fick vi bort allt bajs och så var det inte mer med det. Vi gjorde oss redo för promenad! Föga anade jag att jag bara värmt upp i bajshantering…

 

Allt började precis så bra man kan tänka sig. Vi beger oss iväg med bilen, hade hundarna kunnat sjunga hade vi nog sjungit ”Vi går genom daggstänkta berg falleraaaaaa!” Solen sken, fåglarna kvittrade i skogen och allt var precis sådär idylliskt stilla och vackert som man tänker sig att det ska vara.

 

Hundarna lekte, sniffade rätt på rådjursbajs (nej, det är inte det bajset det här kommer handla om), smög runt i blåbärsriset, mer kunde man inte önska sig. Vi lyckades undvika alla lerhål, ingen hund trampade i älgbajs eller rullade sig i något äckligt. Torra, rena hundpälsar på glada hundar. Jag kände mig stolt.

 

Det var när vi vände tillbaka som den här historian riktigt börjar. Nästan vid bilen bestämmer sig den lilla fluffiga hunden Ajani för att skita. Bra tänkte jag, nu när vi nästan var klar med promenaden. Han hittar sig en bra plats och gör sin grej. Men något verkade irritera honom när han var klar och eftersom det är tiden då alla hundar visar att de har ko någonstans i släkteledet och betar intensivt av nytt vårgräs, var det slutsatsen jag drog. Han har ätit gräs och nu fastnar det lite i rumpan sådär som det kan göra.

 

Fram med en bajspåse för att dra bort gräset som jag förväntade mig hitta. Men ack så fel jag hade. Det var inte gräs, det var bajs, överallt. Intrasslat i pälsen tillsammans med en jäkla grankvist som snott ihop all päls i rumpan på honom. In med de vuxna hundarna i bilen, fram med en till bajspåse och sen försökte jag lirka lös den här kvisten för att kunna få bort allt bajs. Ajani var inte glad. Prinsen av Fluff kunde inte acceptera en sådan här behandling! Tillslut fick jag inse mig besegrad av grankvisten och tog till sax för att klippa i kvisten och kunna lirka lös mindre bitar av den. Prins Fluff tänkte minsann inte stå still en endaste sekund och snart var det bajs på saxen, på hunden, på bajspåsen och på mina händer. En snabb inspektion av den nu bajsfärgade pälsen tvingade mig att inse att det här inte skulle lösas i skogen. Vi behövde en dusch.  I bilen fanns inget annat än några små paddar med handsprit i första hjälpen väskan så efter en snörengöring av mina egna händer och lite spritpaddar vågade jag bege mig hemåt.

 

Bilens säte kläddes med hundfiltar och handdukar, Prins Fluff intog sin plats i bältesselen och gav mig kränkta ”du är en djurplågare”-blickar medan jag spände fast honom. Sen åkte vi hem medan en doft av skog blandades med odören av bajs i bilen. Väl hemma stuvades alla vuxna hundar undan i olika rum och därefter leddes Prins Fluff nerför ”lidandets korridor” som han skulle ha kallat den, bort till duschen.

 

I duschen rustade jag mig med gummihandskar, papper, schampo och handdukar. Den nu Väldigt Kränkta Prins Fluff står och blänger på mig. På med varmvatten och sen var det bara att ta tjuren vid hornen. Med hjälp av papper, vatten och en sax lyckas jag få bort större delar av grankvist, bajs och kletig päls. Problemet är att Prins Fluff inte tänker stå still. Alls. Trampar runt, får bajs under tassarna, sätter sig, får bajs i svansen. Det måste ha varit magiskt bajs för det kändes som att det aldrig tog slut utan snarare bara spred ut sig på större yta! Mitt i allt detta bajsvatten, känner Prins Fluff en impuls. Impulsen som alla blöta hundar får någon gång i sitt liv.

 

Impulsen att vilja ruska på sig.

 

Vi kan ta det här i slow motion. Mitt hjärta vet vad som ska hända, men hjärnan är för långsam. Jag ser hur huvudet börjar tippa från sida till sida, och ruskningen går som en våg genom hundkroppen för att avslutas längst ut i svanstippen. Jag säger ”Nooooooooooooooooooooo” och sträcker mig efter hunden för att hinna avbryta skakningen men jag är för långsam och nu är det bajs överallt.

 

Ö V E R A L L T

 

Nu är det min tur att se kräntk ut. Prins Fluff tittar tillbaka på mig och ser ut att säga ”Ops.”

 

Tillslut får vi bort allt bajs från hunden, och kvar är vit päls igen. Det tog två schamponeringar och lite balsam för att åstadkomma det. Sen har jag städat toaletten, städat bilen, slängt saker, tvättat saker, sköljt bort bajs från mina kläder, duschat, tvättat skorna, skrubbat koppel och sele…. ALLT är tvättat.

 

Prins Fluff och jag har slutit fred med varandra och livet är tillbaka till det vanliga igen.

 

Men vi kommer aldrig glömma den här förmiddagen.


Berikning, en naturligare vardag

Category : Berikning , Hundägande , Roligt , Tips

Ofta pratar man om djur på Zoo eller liknande djurhållning när man använder ordet berikning. Det handlar om att skapa en meningsfull tillvaro för djur som hålls i fångenskap eller tamdjur som bor tillsammans med oss. Alla djur har olika naturliga beteenden som de mår bra av att få utföra. Även våra tamdjur har sina beteenden, och genom berikning kan vi öka välmåendet hos våra husdjur, tamboskap etc.

Hos hundar pratar vi ofta om aktivering men det är en term jag personligen börjat använda i andra sammanhang än vid just vardagsberikning. Att aktivera sin hund handlar ofta om att träna på olika vis, och även om träning av trick eller en hundsport som hunden älskar också kan ses som en berikning, blir ordet Berikning mer inkluderande för många olika vägar att ge sin hund en meningsfull vardag.

Varför kan berikning öka min hunds välmående? 

Även om våra hundar varit tama under en lång tid har hundarna fortfarande kvar beteenden som återfinns hos vilda djur. Att nosa rätt på saker att äta exempelvis, att få använda kroppen för att klättra och springa, att få gnaga och bita i saker osv. Om våra hundar hade levt vilda i naturen hade de fått använda alla dessa beteenden för att jaga, hitta mat, undersöka revir osv. Men nu lever våra hundar ganska skyddat, de får tillgång till mat och vatten som de inte själva behöver söka upp, vi bestämmer vart och när vi ska gå promenader. Det här kan skapa tristess eller frustration hos hundar som har stora behov att få utföra olika beteenden men begränsas och i värsta fall bestraffas för dessa. Genom att berika hundens vardag får den en mer meningsfull tillvaro och relation mellan mig och hunden kan fördjupas när jag erbjuder för hunden värdefull aktivitet! Och framförallt får hunden vara sig själv!

Vad är en värdefull berikning? 

Här är det jätteviktigt att se till den enskilda individen. De flesta hundar tycker om att nosa och undersöka saker, men det gäller inte alla. De flesta hundar tycker om att få tugga på märgben men det gäller inte alla. Därför behöver du se till just din hund. Vilka beteenden utför den gärna på helt eget initiativ och hur kan du erbjuda hunden möjlighet att få utföra det?

Om jag som exempel tar hundarna här hemma: båda hundarna älskar att få använda nosen till olika saker, så att få sniffa och undersöka dofter på promenaden eller söka rätt på personer/föremål/godis inomhus och utomhus är väldigt värdefullt för dem. Vår terrierfröken tycker hemskt mycket om att få tugga och slicka för att komma åt mat, så märgben, revben, fyllda kongar, matlabyriter och liknande är enormt berikande för hennes vardag. Unghunden tycker det är spännande att få riva och slita, att kampa och dra så en av favoritsysselsättningarna är att få fram godis ur kartong eller tyg som han får riva i.

Våra hundar är också väldigt fysiska, de älskar att få använda kroppen och sin styrka och balans, därför försöker jag gå mycket i skogen eller träna parkour med dem. De får dra cykel eller skidor, och vi går i berg där de får hitta sina vägar bland stock och sten.

Unghunden är enormt social och älskar människor, därför får han ibland följa med hem till vänner eller sitta med då vi bjudit hem någon på te. Ta med en extra person på promenaden är för honom det bästa som finns!

Det finns oerhört många sätt att berika sin hunds vardag på, men även den minsta lilla berikning kan göra stor skillnad för din hund. 

Tips på berikning

Här kommer jag att ta upp enkla sätt att lägga till berikning för din hund i vardagens bestyr! Kanske hittar du något som passar just din hund eller blir inspirerad till att hitta på något eget!

Att tänka på 

Först en liten kort text om vad vi behöver komma ihåg när vi berikar hundens vardag. För det första är det viktigt att berikningen vi erbjuder faktiskt är värdefullt för hunden. Om din hund inte tycker det är intressant att tugga på en kong, spelar det ingen roll hur roligt du tycker att det verkar, eller hur innerligt du skulle önska att hunden kunde tugga på en kong. Låt hundens intressen styra när du väljer berikning, inte din egen önskan. För det andra behöver berikning vara sådant som inte stressar hunden, skrämmer den eller gör den frustrerad. Det är viktigt att följa hundens behov, inte att tvinga fram något eller pressa hunden. Erbjud inte för svåra leksaker eller uppgifter. Berikning ska alltid vara roligt och inte göras på hundens eller någon annans bekostnad.

Maten

Om vi skulle leka med tanken att varje måltid blir en stund av berikning har man redan där gjort en stor förändring i hundens vardag utan att ändrat så mycket egentligen. Inte heller behöver det ta någon längre tid att genomföra detta, än vad det tar att servera hunden sin mat direkt i en skål. Vare sig du har en kräsen hund eller ett matvrak kan detta bli en oerhört lyckad berikning! För den kräsna hunden blir maten mer spännande och för matvraket tar det längre tid att äta maten. Om du skippar den traditionella matskålen och byter ut den mot något annat, exempelvis en matlabyrint, blir det redan där en annan upplevelse för hunden. Om du dessutom gömmer matlabyrinten någonstans så hunden får nosa rätt på maten innan den ska ätas, har du lagt på ytterligare berikning! Vare sig hunden äter torrisar eller färskfoder finns det en uppsjö av olika produkter att köpa. Matlabyrinter, slowfeeders, slickmattor, snufflemats och aktiveringsleksaker där man kan stoppa maten i olika håligheter. Men vill man inte köpa sådant kan man hitta saker hemma som gör det lite roligare. Ta något så enkelt som en tom äggkartong och lägg ner hundens foder däri och stäng locket. Enkelt och roligt! Lägg torrfoder med lite vatten, eller tinat färskfoder i isformar och låt ligga i frysen en stund. Låt hunden sedan få slicka och gnaga i isen för att få fram sin mat! Det enda du behöver tänka på är två saker: använd inte material som kan vara skadliga för hunden, om du har en hund som gärna tuggar i sig allt möjligt. Och gör det inte för svårt för hunden att få tag i sin mat! Den ska inte bli frustrerad av berikningen, så blir det för hopplöst att få sin mat ur en kong eller om du har en hund som inte förstår hur den ska använda sin matlabyrint behöver du hitta något annat att som berikning kring maten.

 

Nosandet 

Hundar älskar ju att nosa för det mesta. En del tycker om att få nosa rätt på alla möjliga lukter på en promenad och andra tycker om att få nosa rätt på något särskilt, som en godisbit eller en leksak. Nosen är det kraftfullaste hunden har och om vi tillåter dem använda nosen i vardagen ger det oerhört mycket och är det värdefullaste vi kan ge dem. Att gå promenader på nya platser och låta hunden få lukta på allt nytt är ett jättebra sätt att berika promenaden på. Bara att stanna upp och låta hunden få nosa och lukta på en vanlig promenad, utan att störa den eller dra den med sig, det kan minska stressen hos din hund och göra utfallsproblematik, koppeldragande och andra beteenden kopplat till promenaderna betydligt lättare att hantera. Kanske du till och med låter din hund välja väg någon gång i veckan? Följ hunden dit den går, låt den på nosa och sniffa på allt den kommer över (så länge det inte är något som kan skada den så klart) och gå i stillsamt tempo. Skaffa ett längre koppel så hunden får större ”sniffräckvidd” när ni är ute, det kan också göra skillnad!

Att gömma saker i en snufflemat eller bara rulla in godisar i en handduk, lägga tomma toarullar i en låda och droppa ner några godisbitar här och var, släng papper och kartong i en hög och göm favoritleksaken däri… ja möjligheterna är oändliga när det kommer till nos-berikning! Ta en funderare, hur använder din hund näsan? Vad är den intresserad av och hur skulle du kunna skapa en intressant nosuppgift?

Fysisk aktivitet 

Har du en hund som har ett stort behov av att få röra sig på olika vis kan du fundera på vad din hund skulle må bäst av? En del hundar älskar att få springa, kan du hitta tillfällen då din hund får sträcka ut ordentligt? Kanske springa med dig eller en lekkamrat, springa efter en cykel eller skidor? Eller bara få springa lös på ett fält? Även om din hund inte kan vara helt lös kan det i alla fall vara något att få springa i en lång lina, för att få bättre räckvidd än i ett vanligt koppel. Vissa hundar älskar att få kämpa med kroppen, att få klättra och ta sig fram i vatten eller djupsnö. Kanske skulle din hund tycka om att dra? Ta dig ut i naturen, skippa vägar och stigar och gå där det erbjuds naturliga utmaningar för din hund. Att få gå i sand, att få gräva, simma, klättra… ja allt du kan komma på där hunden använder sin kropp kan bli en potentiell berikning! Så länge du inte pressar hunden på något vis, eller att den blir väldigt stressad eller frustrerad av aktiviteten.

Sovplats

Hundar föredrar olika platser att sova på och även här kan jag fundera över hur jag kan berika hundens tillvaro. Tycker din hund om att bädda? Att krafsa, böka och dra runt på filtar och kuddar för att hitta den rätta platsen att sova på blir värdefullt för en hund som gärna bäddar. Ha en bädd med lite lösa filtar eller en handduk som hunden får böka runt med hur den vill. En del hundar vill sova ombonat som i en liten håla. Idag finns det hundbäddar att köpa som just ser ut som en liten grotta hunden kan gå in i, men det fungerar även att göra det mjukt och mysigt i en öppen bur eller på annat vis skapa ett utrymme där hunden känner sig trygg och säker!

Jakt

Hos en del hundar är jaktinstinkten stark! Det kan vara ett problem om du inte jagar med din hund, då den gärna drar iväg efter katter, vilt eller spår den hittar. Att erbjuda fokuserad och tillåten jakt kan hjälpa hunden då den faktiskt får utföra det under kontrollerade former. Att knyta något, en trasa eller en tygleksak i ett snöre och dra den efter marken ger hunden möjlighet att få springa och fånga sitt byte, kanske ni kampar lite också innan hunden ska släppa? Byt alltid med en godis när du leker med föremål, så att hunden lär sig att vilja släppa ifrån sig ”bytet” till dig för något gott i gengäld! Att låta hunden få jaga dig i inkallningslekar är också roligt, nyttigt och värdefullt! En del hundar som har jakt eller vallbeteenden i sig kan ett alternativ vara att få jaga någon slags boll. När det kommer till just olika jaktlekar behöver man passa bara så att hunden inte blir manisk eller går upp för mycket i stress av aktiviteten! Så kallade ”bollidioter” mår inte bra av att få jaga en boll för mycket, då är det bättre att hitta en annan fysisk aktivitet. Hur vet du att hunden blir manisk eller stressad? Jo, om den har svårt att släppa aktiviteten, kan inte koppla av efteråt, blir okontaktbar så snart en boll dyker upp i synfältet, då behöver man vara försiktig!

Ett annat sätt att låta hunden få utlopp för jakt är att träna viltspår med den, eller någon annan slags spåraktivitet.

Använda tänderna

Om hunden hade levt i det vilda hade den fått använda tänderna för att jaga och sedan för att äta, för att skapa sig en sovplats eller undersöka sin omvärld. Om du har en hund med stort tuggbehov kommer dina möbler och skor tacka dig om du ger hunden många tugg-möjligheter som den faktiskt får genomföra! För egen del älskar jag att få ge hundarna ett saftigt färskt märgben, revben, kotor eller skulderblad. Bra för tandhälsan och hundarna får dessutom i sig nyttig näring. När det kommer till tuggben är färska ben (frusna eller ej) ett mycket bättre alternativ än pressade hudben och liknande produkter. Alla slags behandlade märgben ska du undvika! Om benet är kokt eller på annat vis processat blir det för hårt, får hunden lös flisor kan det skada hals och mage, dessutom får hunden svårt att smälta det, om det alls går. Ge istället färska ben! Där är regeln att bärande ben blir hårda ben, dvs alla ben som djuret stått på blir hårdare och starkare. Om jag har en hund som gnager för glatta livet kan tänderna ta skada. Då är det bättre att ge icke-bärande ben såsom revben, kotor, skulderblad osv. Alltså alla slags ben som inte fungerar att stå på. Icke-bärande ben är mjuka och det kan hundens mage ta hand om. Om du har en hund som är ovan vid färska ben är det bra att försiktigt, låt hunden få tugga en stund med några dagar emellan.

Det finns olika slags tuggleksaker att köpa för valpar och vuxna hundar. Välj tuggleksaker som inte går sönder, igen så har märket Kong bra produkter, men det finns även andra märken som är gjorda i gummi som inte går sönder i bitar om hunden tuggar på det. En del tuggleksaker kan man lägga godis i så det ska bli roligare att tugga och leka med.

Har du en glupsk hund som gärna förstör leksaker/ben etc och sväljer i sig det bör du inte ge tuggben eller leksaker utan att ha uppsikt på hunden.

 

Social samvaro 

Att låta hunden få vara med och delaktig på hundens villkor är den bästa berikningen du kan ge din hund. Att låta den få ligga nära framför TVn, att sätta sig ner med hunden på golvet eller i soffan för att mysa och umgås i stillhet är ett fantastiskt sätt att bygga band och fördjupa relationen. Ofta fastnar vi att hunden ska ha aktivitet hela tiden för att den ska tycka det är meningsfullt. Men, många hundar vill mest av allt få vara en del i familjen. Om jag pysslar med något här hemma vill min unghund gärna vara med för att se och lukta och vara delaktig i det jag gör. Och det får han så länge jag inte gör något han kan skada sig på. Terrierfröken vill gärna få lukta och undersöka sådant jag har i händerna när jag passerar henne och det låter jag henne få göra så mycket jag kan. Att låta hunden få vara med när man umgås med vänner, eller ta en kväll bara du och din hund med massage och mys, en lugn promenad eller bara tyst samvaro i soffan eller sängen. Alla hundar är olika på hur mycket närhet de vill ha och på vilket sätt. Var lyhörd för din hund, var tycker den om att bli klappad, hur vill den få umgås med dig om den får välja?

Börja någonstans!

Det finns oerhört många olika sätt att berika sin hunds vardag på! Och som tidigare sagt (och värt att sägas igen) är alla hundar individer som tycker om och har behov av att utföra olika beteenden. Precis alla beteenden kan vi inte ge berikning för, eller för den delen uppmuntra. Om du inte vet var du ska börja, så är mitt tips att du börjar med maten. Vare sig hunden får en eller tre måltider per dag, blir det i alla fall ett tillfälle för berikning, varje dag. Göm maten, låt hunden få arbeta för maten. Vare sig du har ett matvrak eller en kräsen vovve, och vare sig den äter torrisar eller färskfoder kommer det vara värdefullt för din hund. Oavsett ras, oavsett om hunden är sällskapshund eller träningskamrat. Skippa den vanliga matskålen och hitta en berikning din hund kan tycka om!

När man sedan börjat någonstans och ser glädjen hos sin hund, är det svårt att inte hitta andra sätt att berika hundens vardag på! Stressa inte själv kring berikningen såklart, hitta det som fungerar för dig och din hund. Lycka till! 

 

 

 

 


Det Härliga Hundägandet!

Category : Hundägande , Roligt

Det finns en del saker med hundägandet du inte riktigt förstår förrän du har hund, saker du inte hittar något om i hundböcker. Såklart gäller det inte allt hundägande och för alla, men kanske du känner igen dig i något?

Bajs

Ett kapitel du nog inte hittar i den vanliga ”hundägarhandboken”. Ack, allt bajs som ditt liv kommer innehålla! Alla vet vi att hundbajs är något som varje hundägare bör plocka upp efter sin hund på promenaderna, men jag kan försäkra att hundbajs är så mycket mer än bara något man plockar upp i påse.

För det första lär man sig att bajs får man stå ut med som hundägare. När man fått hem sin lilla valp har man två val; antingen snabbt skaffa sig rutiner för hur valpen fortast möjligt kan tas ut när de sovit, ätit, lekt eller plocka upp bajs inne i hemmet. Oavsett om man hittar sina snabba rutiner eller ej brukar det en eller två gånger kunna ske någon liten olycka i form av en brun present på hallmattan eller bakom soffan.

Man lär sig också väldigt snabbt att uppskatta bajs. När hunden bajsar normalt (bra färg, konsistens och på normala promenader) känns livet ganska bra, eftersom hunden mår bra. Men när bajset börjar se annorlunda ut än det brukar, hunden blir lös eller hård i magen, det får konstig färg eller man hittar något i bajset man inte tycker ska finnas där… ja då blir livet lite mer komplicerat.

De flesta hundägare får lära sig den hårda vägen hur man gör när hunden har ätit gräs eller fått i sig hårstrån som kommer ut där bak och inget riktigt vill släppa taget… I hundböckerna står det inte om hur man gör när den pälsiga hunden får diarré eller vad man gör åt hunden som gärna hittar andras bajs ute i skogen för att äta det eller rulla sig i det…

 

Den tomma plånboken

Jo, visst kan det stå nämnt att en hund kostar pengar. Att köpa en hund är inte billigt, och hundmat, beroende på bad hunden äter och hur stor den är, kan kosta en del varje månad. Sedan var det där med försäkring och om hunden olyckligt skadar sig eller blir sjuk. Men det finns annat som gör hunden ganska dyr i drift och det har nog inte så mycket med hunden att göra som vilken slags hundägare du är…

Försök gå igenom en djuraffär utan att komma ut på andra sidan med ett nytt koppel, en sele, leksaker, täcken, reflexer, nån söt godispåse att hänga i bältet, ett nytt fantastiskt hundgodis som alla hundar bara kommer ääälska! Ska hunden ställas ut? Förbered dig på boendekostnader för stugor och hotellrum om du reser en bit, utställningskoppel, kammar, schampoo, mer kammar, en bur, kanske två för olika väder? Vattenskålar, en för bilen, en för campingen, en som du kan ta med och fästa i buren och sen en sån där man kan bära med sig som är flaska och skål i ett. Gäller olika hundsporter överlag. Resekostnader, matkostnader för dig själv, anmälningsavgifter, prisavgifter…

Dessutom inser du värdet av att ha din hunds ansikte på allt. På fotoförstoringar på väggen i hundens olika utvecklingsstadier och när den gjort söta/coola/roliga saker eller bara står och poserar, hunden på muggar, väskor, T-shirtar, kuddar och på bakrutan i bilen.

Kanske du inte själv vill kamma eller trimma din hund så du ber någon annan, och kanske du har någon som måste ta ut hunden på lunchen under veckan och när du reser utomlands blir det hundpensionat, eller så tar du med dig hunden på resan men först måste du arbeta dig igenom intyg, vaccinationer…

Kort sagt, det blir så dyrt man vill göra sig men att hålla fast i pengar blir plötsligt mycket svårare när man har hund!

Sociala möten blir plötsligt hundra procent mer invecklade

För många hundägare står hunden för något personligt som ligger nära hjärtat. Hunden, kanske man kan säga, blir som en förlängning av en själv. Men hundar har sina egna personligheter och hur vi än tränar och pysslar med dem är de just hundar och kommer nån gång att göra vad hundar gör, oavsett vad vi människor tycker och tänker om saken. Du hittar nog inte kapitlet i en hundägarhandbok som tar upp din plötsliga uppmärksamhet på omgivningen när du tar ut din hund. Hade du inte tidigare brytt dig om vad andra tycker och tänker om dig, kommer du säkerligen göra det när du skaffar hund.

Bered dig på att skämmas när din hund hittat mormors prydnadskudde och strimlat den. När den drar efter grannens katt eller bajsat på skolgården just den dagen du glömde bajspåsen hemma.

Varje möte på promenaderna blir lite av en utmaning där du arbetar för eller ber att din hund ska visa sig från sin bästa sida, specellt om det är en annan hundägare du möter.

Har du en hund som är söt men rädd för folk kommer du få problem, på samma sätt får du problem om du har en stor hund av en ras eller liknande en ras som någon gång bitit en person och hamnat i tidiningarna eller används som skräckinjagande vakthund på film. Bered dig på att se föräldrar byta sida på gatan med sina barn och äldre damer plocka upp sina små hundar i famnen. Det är svårt att övertala andra att din stora hund inte är farlig, på samma sätt som det är svårt att övertyga andra om att din lilla söta hund kan bli rädd och bitas.

Om du har en hund som är hemskt glad och älskar ALLA kommer det kännas hemskt när den skallar ner dina gäster som kommer in i hallen eller springer omkull skolbarnen för att DEN VILL BARA LEKA! Att lyssna på rådet ”Bry dig inte om vad andra tänker” kommer du veta är betydligt lättare att säga än att faktiskt göra!

Ditt hem tycks blir mindre

Ditt hem tycks bli betydligt mindre än det var innan din hund flyttade in. Plötsligt har du hundfiltar, bäddar, leksaker och tuggben överallt. I hallen hänger koppel, reflexvästar, hundtäcken, handdukar och andra pryttlar som hör hundlivet till. Du har hunden att kliva över eller att gå runt på golvet, framförallt när du lagar mat, och har du hunden i möblerna finns det ingenstans där utrymmet är helt och hållet Ditt. Hundmatsäcken, kammarna, sjukvårdslådan, de extra täcken och koppel som ni inte använde men som du heller inte slängt för att hunden ska ha det vid något speciellt tillfälle eller om behovet av tre extra koppel någon gång skulle uppstå.

 

Du måste plötsligt kunna gå ut i alla väder så därför behövs ordentliga skor för blött väder, vinder, sommar, skogen, asfalt… Och jackor i mängder, helst med många fickor och fack. På tal om jackor, utrymmet i sina kläder kommer också minska. Bajspåsar, godis, leksaker, klickern… allt hamnar i jackfickorna och gärna i tvättmaskinen också.

Oron

Jo, du kommer inte ifrån det. Hundägarsamvetet och oron som finns där. När hunden gör något den inte gjort tidigare. Är den sjuk? Har den lärt sig det där? Kommer den fortsätta göra det? Kan jag lösa det? Behöver jag hjälp och av vem då i såna fall? Varför kliar hunden sig? Har den ohyra? Allergi? Hunden kräks, är den magsjuk? Har den ätit gräs? Grannens katt? Kommer huset stå kvar när den lämnas ensam hemma? Borde jag lämna hunden ensam? Tycker hunden inte om maten, varför äter den inte? Är den sjuk?

Oro kommer vara en del av vardagen som hundägare, men det kan ju ses som en bra oro. För det första är det svårt att veta vad hunden tänker och känner och då är det lätt att oroa sig när något verkar underligt. För det andra gör det dig till en bra hundägare att du bekymrar dig över din hund och funderar på ett konstruktivt sätt på hur du kan göra det bättre för er båda. Ju närmare hunden står dig desto mer kommer du antagligen oroa dig men det hör till!

Din egen mänsklighet

När man skaffar hund inser man att man bara är människa och att allt som man läst och hört att man ska göra är betydligt lättare att säga än att faktiskt göra.. Var konsekvent. Behåll lugnet. Var en stark ledare. När man gör fel som hundägare med sin hund kan det kanske kännas som ett slag i ansiktet ibland, men var lugn. Vi gör alla fel, det är helt okej. Så länge vi erkänner våra misstag och går vidare, jobbare för att det ska bli bättre sedan innebär några snedsteg inga större katastrofer. Med hund tenderar man att lära känna sig själv på ett sätt man inte gjorde tidigare. Våra hundar är fenomenala på att läsa vårt kroppsspråk och lära sig av oss att vi ofta förmedlar saker till dem utan att vi själva är medvetna om det. Det är ju också svårt att kommunicera när vi inte riktigt talar samma språk eller uppfattar världen rätt. Allt man kan göra som hundägare är att vara lyhörd för sin hund, vara så tydlig man kan, läsa på eller ta hjälp av någon annan när man stöter på sådant man inte kan lösa på egen hand.

 

Kanske kan du hitta andra punkter du lärt dig att hundägarlivet innehåller, som du inte hittar i de vanliga hundböckerna. Att leva med hund är inte en hobby, det är en livsstil. Hunden blir en del av familjen och en kär vän som påverkar oss alla på olika vis. Och visst är väl det fantastiskt?

 

Mys lite extra med din hund och uppskatta allt roligt, knasigt, fint, sött, jobbigt, inspirerande och fantastiskt som din hund ger dig!