Umeå info@ulvens.se 070-3786643

Ulvens – för dig och din hund

Hundspråk på promenaden

Det är bra att som hundägare förstå sin hunds språk. Ha lite koll på kroppspråk och andra signaler, vad de betyder i olika sammanhang och hur hundarna använder sig av det. Både för att bättre förstå sin egen hund, men också för att kunna förstå andras hundar! 

Och hur lär man sig hundspråk? Det finns kurser och böcker att läsa som är mycket bra, men framförallt lär man sig det genom att titta på sin egen och andras hundar. Hundar som springer ihop och leker är ett jättebra sätt att lära sig se hur hundar interagerar med varandra, vilka signaler de ger och hur andra hundar svarar på det.

Jag var ute en vinterdag med de tre hundar jag då hade på dagarna (varav en är min egna hund) och kameran i hopp om att kunna få lite bilder på tydlig kommunikation dem emellan, och jag lyckades få några klockrena bilder. Så, här kommer en liten tur i enkelt hundspråk som kanske ger dig något att själv titta efter när du är ute med din egen hund!

Först ska jag presentera hundarna.

Amira är en wheaten-tik som är 3 år gammal och min egna hund. Hon är ett kraftpaket med enorm energi och arbetsglädje. Tyvärr är hon också impulsiv, osäker med andra hundar och har ett dåligt hundspråk så hon hamnar ofta i bråk och väljer hellre att vara den förste att trycka ner andra hundar än att själv åka på stryk. Här på bilden Kan hon knappt sitta still i väntan på att få springa och busa med framförallt Hastur!

Zelda är en blandras-tik i sina bästa år som är väldigt mjuk och tydlig med vad hon vill. Det finns mycket spring i benen dessutom! Hon håller på bilden lite koll på Amira eftersom att hon inte är helt trygg att leka som Amira gör (burdust).

Hastur är en finsk lapphundshane, också i sina bästa år! Han är väldigt positiv, mjuk och tydlig i sina signaler och lägger sig ofta lägre i rang än andra hundar. Dock blir han lite flamsig ibland och då glömmer han bort att vara lyhörd för andras signaler och kan upplevas som lite besvärlig emellanåt. På bilden ser han ut och vara redo för att ta emot både Zelda och Amira för att leka, för springa med kompisar är det bästa han vet!

Så länge det inte finns något som ger konkurens (mat och tuggpinnar/leksaker framförallt) går Zelda och Amira ihop på ett bra sätt, och Hastur fungerar med båda två eftersom han alltid viker sig om någon blir irriterad på honom. Där har vi alltså dom tre musketörerna som för dagen blev fotade! Låt oss kika på vad som hände på promenaden, klara, färdiga, gå!

Det som alltid händer när jag släpper iväg dem är att Hastur och Amira drar iväg i full fart, eftersom de två leker ganska tufft med varandra. Zelda däremot är lite försiktigare så hon springer gärna med för att det är roligt men i bakgrunden, så får Hastur och Amira brottas som de vill.

Hon håller koll på vad de andra gör men sköter sig själv, letar pinnar eller något annat roligt att göra under tiden de andra två rusar av sig. Det syns ganska tydligt på de flesta foton jag har på Amira när hon leker, hur hon tar i med hela kroppen. Det finns inga mellanväxlar och allt går väldigt fort och är väldigt intensivt!

När man har en eller flera hundar som leker så intensivt kan det vara en bra idé att hålla lite extra koll och avbryta leken om den blir våldsam. Amira och Hastur har en tendens att skruva upp varandra, och när det blir väldigt våldsamt går jag in och bryter så de får lugna ner sig lite innan de får fortsätta. Framförallt om man har en hund som har tendens att falla in i en mer allvarlig sinnesstämning som Amira har. Och hur ser du att leken blir för våldsam? Det brukar vara ganska tydligt på hundarnas kroppsspråk. Om leken förändras från att vara mjuk och ledig, med hundar som ger och tar hela tiden, till att se ut mer som en tävling i vem som är starkast kan det vara säkrare att gå in och bryta och låta hundarna lugna sig. Hundar som börjar lägga tassar på varandras manke, som är spänd och uppsträckt i kroppsspråket med stela svansar och kanske även hetsiga verbala ljud (morrningar framförallt), och som inte ger efter, utan bara går på varandra är mer allvarliga än de leker.

Hur bryter man en lek? Jag har ett bryt-kommando på mina hundar som jag först lär in när hundarna leker lugnt inomhus och jag lätt kan gå emellan. Jag går helt enkelt in mellan dem och säger Bryt, lugnt men bestämt och skjuter dem ifrån varandra. När dom lugnat ner sig får dom en liten godis och får sen leka vidare. Därefter tar jag ut kommandot och jag ser till att bryta innan de blir blockerade och inte alls lyssnar. Har man inget kommando för att bryta sin hund kan man gå fram till dem om det är möjligt. Är hundarna långt borta kan man försöka kalla på hundarna eller avleda dem på annat vis. Ibland fungerar det att klappa hårt i händerna en gång eller få till något annat högt ljud som får hundarna att reagera och bryta. När hundarna brutit leken är det bra att koppla dem eller sätta dem så att de inte direkt kan börja leka igen. När dom lugnat ner sig lite (ibland är det bra att gå en bit med dem kopplad så dom får röra på sig men inte vara med varandra) får de leka igen. Oavsett hur du gör så kom ihåg att alltid själv vara lugn och stadig. Du behöver inte bli arg på din hund, faktum är att du ska undvika det. Tänk dig att du ska vara i det sinnestillstånd som du vill att hunden ska ha, så är du uppjagad och arg är chansen stor att hunden blir mer uppjagad av det och leken blir mer intensiv. Här nedan har Hastur och Amira fått ta en lite timeout och då går de oftast en stund och nosar och undersöker omgivningen i väntan på att få fortsätta leka.

När dom lugnat ner sig brukar Amira alltid kolla in vad Zelda gör (för man kan missa något roligt och det får ju inte ju inte hända!). Zelda tycker att det är lite läskigt att leka med Amira på grund av Amiras intensitet och impulsivitet men att gå runt och undersöka omgivningen tillsammans har de inget emot. Då är de båda avslappnade och interagerar inte direkt med varandra, det är mer att de rör sig åt samma håll och hittar Zelda något går Amira dit och kollar, och vise versa.

 

Det är viktigt att komma ihåg att alla hundar inte tycker om eller går ihop med alla andra hundar i världen. Det kan handla om inlärda beteenden, svagt hundspråk eller helt enkelt kemin mellan två hundar som inte fungerar. Men hundar hittar ofta vägar att kunna samexistera tillsammans om de får umgås på rätt sätt. Om vi tar Zelda och Amira till exempel, det är två hundar som båda är lite osäkra. Den här osäkerheten gör att deras kommunikation inte fungerar när det blir konkurrens-situationer eller då dom känner sig trängda på något vis och de hamnar i bråk innan de hinner med signaler reda ut situationen. Men de har inga problem att samexistera när det finns yta att gå undan på. De kan till och med leka lite med varandra, men då bara jaktlekar där de jagar runt varandra och aldrig rör vid varandra.

Det gäller att som hundägare kunna vara lugn, iaktta hundarna och låta dem ha det som de bestämmer sinsemellan. Skulle jag försöka skapa lek mellan Amira och Zelda, eller sätta dem i ett rum fullt av leksaker skulle dom antagligen sitta i luven på varandra, och därför gör jag inte så. De får samexistera på det vis som passar dem. Om jag har två hundar som inte kan låta bli att bråka med varandra oavsett situation är det inte två hundar jag ska ha tillsammans, utan helst ha dem separerade. Man vill inte ha hundbråk, det är onödigt och kan skada både hundar och ägare.

Hastur och Zelda leker väldigt bra med varandra. Zelda är trygg med Hastur som väldigt sällan kliver över hennes gränser och när han gör det så säger hon ifrån och han lyssnar. Hon är dock lite svårflörtad till lek och kräver en viss övertalning! Hasturs första steg är alltid att skälla. Han brukar då ställa sig framför hunden han vill leka med och skäller på den medan han viftar på svansen och rör på kroppen, han är avslappnad och glad (och lite lite frustrerad för att hon inte leker på en gång!).

Zelda står och funderar om hon ska leka med honom eller inte. Tillslut gör Hastur en lekinvit, och den känner du nog igen. De flesta hundar har den här inviten, de går ner på frambenen med rumpan i vädret, viftar lite på svansen, ibland ”niger” dom till åt sidan med framdelen, rycker lite med huvudet fram och tillbaka. Ansiktet är avslappnat. Om den andra hunden niger tillbaka brukar leken vara i full gång! Zelda gick tillslut med på att leka till Hasturs stora förtjusning.

De fick springa medan Amira var upptagen med att nosa rätt på lite godis hos mig, för att låta dom två ”mjukisarna” få leka på sitt sätt en stund. Amira brukar alltid få Hastur att skruva upp tempot lite extra och då blir det igen otäckt för Zelda. Ibland händer det att Zelda blir lite modigare och springer förbi Amira för att få med henne också, eller lägger sig ner och smyger på Amira, och vips är alla tre med och springer.

Men, så fort det blir lite för trångt med utrymme tycker Zelda det blir besvärligt, i bilderna nedan får vi se hur hon gör:

Här kommer Amira och Zelda, Hastur är där bak också. Det syns på Zeldas lite bakåtriktade öron, lätt spända mungipor och svansen som börjat sänkas lite att hon inte är helt bekväm med situationen.

 

 När Amira kommer ikapp för att brottas blir det ännu mer tydligt på Zelda att hon inte tycker om leken längre, ögonvitan syns till och med på det här avståndet och öronen har hon helt tryckt mot huvudet, hon drar ihop rumpan för att komma undan.

 

 Amira respekterar att de inte leker längre och springer förbi. Zelda bromsar för att komma undan Amira, det syns fortfarande ganska tydligt att hon är obekväm.

 

 Amira fortsätter för att lämna Zelda ifred men Hastur är så inne i leken att han missar Zeldas signaler och kommer för att brottas med henne. Det syns hur Zelda vänder sig mot honom för att säga ifrån.
Då Hastur inte lyssnar till det utan fortsätter fram till henne gör hon ett litet kort utfall efter honom. Han fattar vinken och går därifrån.

När han istället går och fortsätter leken med Amira kommer Zelda efter när hon lugnat ner sig och inte längre känner sig osäker. Hastur är sjysst och låter Zelda jaga honom istället, och leken kommer igång på nytt!

På det stora hela en lyckad promenad med glada och nöjda hundar som fick komma hem och sova i godan ro sedan!

 

Om du vill lära dig hundspråk, läs på lite och se vad in egen hund gör. Hundarna kommunicerar hela tiden med olika signaler, med kroppen, blicken, munnen och med ljud, vi måste bara lära oss lyssna och förstå det på rätt sätt. När du väl börjar förstå din hund blir det också lättare att närma sig den och att skapa en bra relation. Hunden känner att den blir hörd och förstådd av dig. Vad vet hunden om ditt språk? Mer än du tror! Hundarna läser av oss hela tiden och är inte bara duktig på att förstå mänskliga gester, dom förstår också en hel del av vårt språk som vi dagligen använder i deras närhet. Jag lovar att du ser din hund med lite andra ögon när du väl börjar sätta dig in i hundspråket och även om det kräver lite engagemang för att lära sig i börjab lovar jag att det ger väldigt mycket för både dig och hunden!

 

Ut, titta på din hund och andras hundar, vad säger dom egentligen? 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *