Har du en hund du vill socialisera? Här kommer lite tips på hur du kan gå tillväga och fällor du ska undvika, allt för att skapa en så trygg socialiseringsträning som möjligt!
Socialisering, vad är det?
I vardagligt hundsammanhang menar man processen där hunden får lära känna nya människor, hundar och kanske även andra djur! Tanken bakom socialisering är att skapa en hund som känner sig trygg och kan bemöta andra på ett lugnt sätt.
Tyvärr är det lätt att tänka sig att hunden då måste möta så många olika hundar, människor (och kanske andra djur) som det är möjligt, framförallt om hunden är valp! Du kan i många hundböcker läsa hur viktigt det är att socialisera valpen tidigt. I brådskan att hinna med Allt på så Kort Tid Som Möjligt hamnar man lätt i fällor som gör upplevelserna obehagliga för hunden. Istället för att få den där lugna och trygga hunden får du en reaktiv och nervös hund.
Hur ser ert vardagsliv ut?
I första hand behöver du fundera över vad hunden kommer möta i sitt liv tillsammans med dig. Har ni barn som brukar komma på besök? Andra hundar i familjen? Besöker ni stallet ofta och rör er bland hästar eller andra lantdjur? Har hundvakten en katt? Kommer ni resa mycket och träffa andra människor?
Hunden behöver i första hand hjälp med den socialisering som garanterat blir aktuellt i hundens fortsatta liv. Det är exempelvis inte nödvändigt att hunden ska lära sig vara runt barn i alla åldrar om du inte har barn i vardagen som kommer och går. Det gör det lite lättare att fokusera på det som verkligen blir viktigt och relevant.
Med tålamod på hundens villkor
En allmän syn på socialiseringen säger att hunden ska vänja sig genom att “bli utsatt för” så många hundar, människor osv som möjligt. Det är ett sätt som bara fungerar för några få hundar, för de flesta kan den metoden skapa mer stress och oro än det tidigare fanns. Varför?
Hundar har sitt naturliga sätt att närma sig andra som de vill lära känna. Det går ofta långsamt med lugna rörelser, mycket sniffande och så småningom kommer en presentation, om hunden nu alls vill möta främlingen på nära håll. Vi människor kliver fram till en ny person, skakar hand, presenterar oss och börjar prata. När vi vill introducera vår hund till någon ny, oavsett vem och vad det är, gör vi gärna på vårt sätt. Vi går rakt på för att få hälsningen över så fort som möjligt. Ofta har vi hunden i koppel också vilket omöjliggör för hunden att få känna kontroll över sin egen personliga sfär och möjligheten att få använda sina naturliga signaler.
Det du ska göra istället är att introducera hunden till nya bekantskaper med tålamod, lugn och hela tiden göra det på hundens villkor. Här kommer ett exempel:
Bobo ska lära sig arbeta i ett stall med hästar. Bobo får under några tillfällen lugnt iaktta hästar som står och betar i hage. Det sker på ett avstånd där varken hund eller hästar känner sig stressade. Bobo får äta mycket godis under tiden, gå och nosa och spana. För varje tillfälle får Bobo långsamt närma sig, tills de är alldeles nära. Om Bobo blir lite för exalterad eller tycker det är obehagligt får han backa tillbaka lite och få utrymme. Tillslut klarar Bobo av att vara med bland hästarna utan problem!
Om du tvingar hunden
Att tvinga hunden fram till något eller någon den tycker är obehaglig slutar ofta med att hunden bara blir mer stressad och slutar lita på den som håller i kopplet.
Att tvinga hunden kan vara alltifrån att man drar hunden i kopplet för att få den fram till någon, lyfter upp hunden och lämnar över den till någon annans famn eller håller fast hunden när någon annan kommer nära.
Hellre få och trygga relationer än många och oförutsägbara möten
Många tror att hundar mår som bäst om de får ha många hundkompisar. Att vi människor inte räcker till egentligen och att alla hundar behöver få möta många olika slags hundar och leka med dem för att kunna må bra och utveckla sitt hundspråk.
Det är en föreställning som ställer till det för många hundar och människor. Faktum är att de flesta hundar inte alls är intresserade av att knyta an till andra hundar. Speciellt inte i många spontana möten som sker på en promenad. En valp mår med andra ord inte alls bra av att behöva möta en hord av olika hundar för lek och hälsning, det är bättre att hitta en eller några få hundvänner som är trygga och lugna och kan leka på ett balanserat sätt med valpen. Det är dessutom så att en del hundar kan uppskatta sällskap av en hundkompis på en stillsam sniffpromenad i koppel hellre än att behöva leka och flänga runt.
Hur vet du vad din hund vill? Jo, om du kikar in i den här artikeln kan du få tips och idéer på hur du bygger hållbara relationer hundar emellan!
Generellt kan du känna dig säker om du alltid är restriktiv till vilka hundar din hund får träffa och försök att aldrig låta hundarna bekanta sig och hälsa i koppel. Det tar bort möjligheten till naturliga interaktioner och risken är stor att hundarna trasslar ihop sig och gör sig illa.
Du är viktigast
För din hund är du och familjen det viktigaste. Lägg hellre extra tid på att leka och umgås med din hund än att hitta hundkompisar eller andra relationer. Din hund vill få vara en del av familjelivet, ha en plats och en mening och få sina behov uppfyllda. Att lära känna andra hundar är sekundärt.
8 tips till en god socialisering!
- Stora utrymmen. Oavsett om hunden ska lära känna en ny hundkompis, människor, katter eller något annat är utrymme alltid viktigt! Låt inte hundar möta varandra i trånga rum inomhus, gå hellre ut eller flytta till ett rum med mycket yta att röra sig på. Trånga utrymmen skapar ofta en känsla av instängdhet och en trängd hund blir lätt stressad.
- Rörelsefrihet för hunden. Om din hund behöver vara kopplad, se till att ha sele och långt koppel så att hunden slipper obehag runt halsen och har möjligheten att röra sig så fritt som möjligt. Hunden får bättre kontroll över situationen då och blir modigare och lugnare.
- Börja med avstånd. Alltid bra i alla lägen. Att gå fram för fort kan lätt få hundens stresshink att fyllas upp för mycket och då tappar hunden förmågan att kommunicera ordentligt, vara lyhörd, kontrollera sig själv och bemöta det nya på ett vettigt sätt. Ha alltid ett avstånd till en början där hunden kan se men utan att reagera starkt.
- Godis, godis och mer godis. Gärna där du släpper det på marken så hunden får leta rätt på godisbitarna. Om du ger hunden något gott varje gång den ser en hund (eller något annat) på avstånd kommer det bli lättare för hunden att få positiva associationer och behålla lugnet.
- Hellre korta stunder än för länge. Framförallt om hunden jagar upp sig mycket. Om hunden får interagera för länge med sin nya bekantskap på ett hetsigt sätt kommer det inte sätta en bra ribba för nästa liknande möte. Om hunden leker med en ny hundkompis, låt dem leka en liten stund och ta sen paus eller avbryt helt och hållet. Om hunden för första gången är i ett stall och blir spänd, låt hunden gå ut ibland för att få paus och andrum. Försök att alltid avrunda när hunden är som lugnast och tryggast!
- Våga avbryta om det inte går! Det här är jätteviktigt, ofta blir vi människor tjuriga när vi har bestämt något och vill att hunden ska klara av det. Om hunden bara blir stressad, har svårt att lyssna och kontrollera sig själv, avbryt hellre än att fortsätta. Fundera på om det är en träning som alls behöver göras och om det är ett måste, hitta utrymme och tillvägagångssätt för nästa gång så att hunden inte hamnar i samma stress.
- Ha tålamod. Undvik att bli arg på hunden, om din hund blir stökig i sitt beteende är det stress och det säger dig att hunden behöver hjälp och stöd eller att få backa undan. Att bli arg skapar bara mer stress och mest troligt mer stökiga beteenden för framtiden. I värsta fall får du en hund som tycker det blev så obehagligt att den sedan kommer bli reaktiv i liknande möten i framtiden.
- Se hunden du har framför dig och vad hunden säger dig. Det är lätt att skapa en målbild av hur ett nytt möte ska se ut. Att hunden kommer leka med en ny lekkompis eller tycka om människan vi ska introducera. Om vi håller fast vid den målbilden kan vi börja ställa krav eller bli besviken/irriterad/frustrerad över hundens reaktioner. Se hunden du har framför dig, inte hunden du önskar att du hade.
